En ko på rosa moln
Frustreeeeeeeeeeeeeeeeeeerad! Gaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaah! Självhypnosen börjar skita sig…jag lyckas inte längre! Stirrar bara upp mig. Det är något jag gör fel…men vad??????????? *mutter, spott å fräs* Jag vill hitta felet så jag kan få nytta av hypnosen igen. *tänker tänker tänker* inte bra det här, framkallar en massa tankar i mitt huvud å det leder bara till dåligheter. tankar + min hjärna = katastrof.
C-uppsatsen är iaf inlämnad. Fixades igårkväll. Det känns bra. Bestämde mig för att nu är den färdigskriven och that´s it! Punkt. Annars hade jag nog kunnat sitta någon vecka till å filat på den. Brukar vara så, blir aldrig nöjd. Höga krav, mkt höga krav.
Sitter å kollar jobb. Tre lediga tjänster i Kivik. Hmm…man ska kunna börja snarast, å skulle jag nu mot alla förmodan få en av de tjänsterna (om jag nu söker dem) så hade jag sluppit jobba inom hemtjänsten i sommar. Skulle fått börja jobba med det jag vill direkt. Tar 45 min enkel väg med bil till Kivik och är bara över ett år. Kanske ska man söka? vet inte vet inte vet inte. Har ju sagt att jag ALDRIG vill tillbaka till Österlen men va fan…ett år…kan man väl stå ut med eller? beslutsångest…ska jag ska jag inte ska jag ska jag inte…
Jag känner mig som en ko på rosa moln…